skit

Jag vet ingenting längre, vet inte hur jag mår eller något, helt vilsen. Jag vill gråta slut på mina tårar men jag kan inte ens börja. Jag vill inte heller söka någon tröst för jag klarar inte av det där känsliga med andra, jag vågar inte visa mina tårögda ögon för någon för då skäms jag. Vet inte hur jag ska göra för att få ur min sorg!?