Ärligt!
Lex har redan haft ett trachstop som jag själv lyckades lösa. Men ambulansfärden kunde ha slutat i en krock... Vet att man inte ska tänka OM men jag gör de hela tiden. Just nu mår jag som en mosad påse nötter... Mina barn då, jo de mår bra. Är slemmiga från dag till dag.
Planering på att ta ut trachen är på gång, nervös som tusan.
Tänk om de bara skulle fungera i några dagar sen att de skulle behöva den igen, vad händer då? Hamnar de tillbaka i respirator då?
Talventil är testad och de gick ju inte så värst bra. Vikten går fel håll vissa dagar och åt rätt håll andra dagar. Känns som att de bara går ner och aldrig up.
Men vi ska aldrig ge oss! Vi ska kämpa tills glöden slocknar, när vi är minst 80 år.
Time to sleep ❤️
skriven
Beundrar dig! Du är så stark. Vilken underbar mamma dina barn har. ❤️ Hoppas att nu får leva ett långt och lyckligt liv tillsammans...