www.pandia.se

När?

Jag sliter snart av mig håret, klättrar på väggarna och går och självdör snart! Tänk om jag hade fått ha mina barn hemma nu. Då hade jag kunnat vara mamma som alla andra. 
I dagens läge kan jag inte kalla mig för mamma, jag hinner inte gosa med mina knappt. Alltid ska de göras något, inhalera, tvätta, väga, mäta, mata etc..  När ska mammarollen få komma in? :( 


1 Tvillingförälder skriven

Mina barn kom till efter en engångsgrej och även jag behöll mot pappans vilja.
Mina pojkar är en månad yngre än dina och kom i v 33+0. Än idag har pappan inte ens sett sina barn och totalvägrar.
Jag har aldrig begärt något från honom. Varken under graviditeten eller efter. Det är hans val...
Man kan inte tvinga en annan människa till något, speciellt inte föräldraskap. Det slutar inte bra för någon, speciellt inte barnen.

Mina pojkar är dock friska och vi fick komma hem från sjukhuset efter 5 veckor. Men oavsett... ett liv är aldrig ett straff, det är en välsignelse.
När jag fick reda på att jag var gravid rasade mitt liv totalt. Jag ville inte ha barn och försökte förstå vad jag gjort för att förtjäna sättas på den pottan... att välja mellan abort och liv. För trots att jag inte ville ha barn, så ställdes jag i en helt annan dager när jag hade två 13 veckors liv inom mig. Kunde jag leva med vetskapen av att ha dödat mina barn?

Efter flera veckors ångest och floder av tårar så valde jag att behålla barnen. Det bästa beslut jag någonsin gjort!

Jag kan inte tänka mig mitt liv utan mina små och även om jag är ensam utan någon avlastning alls och den biologiska pappan inte vill kännas vid pojkarna (och dessutom kokat ihop en sjujäkla rövarhistoria om hur dom kom till!), så känner jag mig så enormt lyckligt lottad att dessa två små varelser kom in i mitt liv och skulle inte gå tillbaka i tiden och ändra något om jag så kunde.

Min neotid var enormt jobbig för mig, så jag förstår hur du känner dig. Även om vi "bara" var där i 5 veckor. Det är föga tröst när man sitter där "inspärrad", men en dag kommer du också få stå och titta ner på dina barn, sovandes i deras egna sängar och den svåra tiden bakom dig kommer att vara ett minne blott.

2 Josefin skriven

Det blir lättare när du kommer hem och får rutiner med personliga assistenter. Då kan de sköta lite av vårdapparaten och du ta mer av gosdelen. Det blir en slags vardag, bara annorlunda än vad man trott från början.
Kram

Kommentera inlägget här:
Namn:   Kommentar:
Kom ihåg mig?
Mailadress:
URL/bloggadress: