Ångest.

Ja...
Jag har ångest, ibland vet jag varför och ibland inte. 
Jag kan hantera min ångest och mår inte så dåligt av den men ibland undrar jag varför jag får ångest. Alltså varför det kommer bara helt plötsligt.

Jag brukar fundera på vad som är jobbigt och då kan jag få ångesten att bli lindrig, men ibland är den så pass stark att den är kvar hela dagen. Som tur är så klarar jag av den och kan vara "normal" mot andra och fortsätta göra det jag gör. 


När jag fick min ångest första gången så trodde jag att jag skulle dö. (visste inte att det var ångest då) 
Jag ringde 112 flera gånger och sa att jag inte kunde andas. Men de sa att så länge jag kunde prata så fick jag luft. De sa att jag fick ringa 1177 om jag ville för att prata med någon som kunde lugna mig. Detta var strax innan Lowe fyllde 1 år.  En person på 1177 sa till mig att det är en muskel i halsen som spänner sig så det känns som att man kvävs. 
Efter det så kan jag hantera den muskeln och jag vet att jag inte kvävs av den. 

För att hantera stressen när min ångest dyker upp så trycker jag upp min Tumme under hakan, på den mjuka delen. Då går det oftast över. 

Jag är stolt att jag kan hantera den idag och att den inte förstör min vardag. Jag hoppas att detta kanske kunde hjälpa någon annan som har ångest. 

Ha en bra dag. Det ska jag ha ❤️